Vi behövde lite tid att återhämta oss efter en sista hård arbetsvecka och presentationer. vi hade en stor presentation i Jetpark inför sandviks ledning i sydafrika där vi presenterade vår vistelse här nere. vi är nere i kapstaden på våran semestervecka för tillfället. vi har varit på vinprovning, besökt diverse marknader, badat i havet,varit ute och sprungit.

Dagens äventyr var att bestiga berget som omger stads delen fish hoek där vi befinner oss. det var enormt fin utsikt över staden och havet. vi tror att vi såg en späckhuggare idag och tidigare har vi sett valar.

Ska försöka lägga ut lite bilder nu från tiden här nere!

Dagen bjöd på inte mer än jobb. Det började med att Cubus kom in till oss och sa att på tisdag ska vi presentera vad vi kommit fram till och på onsdag skulle vi redovisa samma sak för några fler. Torsdagen ska vi prata med ledningen här om våra idéer och förbättringar. Fredag ska vi redovisa för Sandviks ledning i Sydafrika om vår vistelse här, om vad vi fått göra osv 15 minuter var ungefär. Då tänkte vi att det är lugnt för vi var nästan klara och så kan vi öva på presentationen till nästa vecka…men icke då för våra handledare här tycker olika om olika saker. Inte lätt att få alla nöjda med andra ord.

 

Det var inte bättre när vi kom hem för när vi skulle sova hörde jag ett ljud som jag inte riktigt kände igen. När jag tände lampan kunde jag inte se något så jag tänkte att jag hörde något utanför och släckte igen. Nästan direkt kände jag något flaxa förbi mitt ansikte när jag tände lampan såg jag att det var två fladder möss i bungalown!

Vi beslutade att vi inte ville ha en fladdermus på näsan när vi ska vakna imorgon så vi gick till receptionen. Så efter 10 minuter kom en vaktmästare för att säga att vi får byta rum om vi vill för han kan inte göra något ikväll. Så nu sitter vi här i rum 25 istället för 29 som för övrigt är identiska.

Vi blev skjutsade till Mathias ungefär vid 11 tiden och väl där var det skönt att få prata svenska. Vi hälsade på hans familj och det bar iväg nästan på en gång till Monte Casino. Det var ganska häftigt där inne för det var som ett inbyggt Italien där. I ena delen var det dag och i andra var det natt (Taket var målat mörkt och ljust så det såg ut som natt och dag). Vi fick en rundtur där av Matias och sedan var det dags för mat. Vi valde en Italiensk restaurang som bjöd på diverse njut bara rätter. Mattias som slutade som rektor innan vi visat vad vi gått för ville nu ha en status rapport och utmanade oss i femkamp. Grenarna var Rally, motorcykel, vattenskoter, fotboll och basket. Han insåg snabbt att vi var den bästa årskullen som någonsin kommer gå på GS och poäng räkningen gavs upp. Basketen gav oss biljetter som man kunde lämna in och få pris, 45 biljetter gav oss tre godisar var och det fick avsluta dagens femkamp.

 

På vägen hem skulle vi handla mat till kvällens BBQ och där fick vi veta att Mattias stora passion här i livet är matlagning. Vi hjälpte till med maten och vi såg att lärartakterna fanns kvar.

- Så här gör man och så har man i 250 gram smör till 3 egg. Eleonora hur många gram var det?

- öhh…350?

- Fel! du får underkänt!

Han berättade en del om hur han hade lärt sig laga mat, han hade tex fått lära sig att skillnaden mellan charlottenlök och vanlig lök när man gör bearnaise sås är som att kyssa en tjugoårig tjej eller sin egen mamma.

Innan maten fick vi också bada i hans pool och förtära diverse godsaker. Vi hittade en boll som gjorde badandet mycket roligare dock flög den över muren och över till grannen. En mindre räddnings aktion sattes igång och bollen var i våra händer igen inom bara några minuter.

Efter en god middag och trevligt umgänge kändes det skönt att gå och lägga sig.

Blev inget skidåkande idag för att vädret var för dåligt. Arthur gjorde en snabb schema ändrig och skrev köpcentrum istället. Efter en lång tids irrande slog vi oss ned i vad som antagligen är världens kallaste biosalong. Rätt stor skillnad på dagens film mot den igår, idag var nämligen den romantiska komedin utbytt mot Sydafrikans utomjordingsfilm, District 9.

 

Vi har fått råd av vår chaufför Ian att vi borde shoppa i Kapstaden i stället eftersom det är mycket billigare där. Av denna anledning återvände vi trotts 7 timmar i detta massiva köpcenter tomhänta hem till guesthouset.

Vi blev hämtade av Arthur vid 12 tiden för att åka till Sunrock guest house. I bilen berättade Arthur att hans bror (som vi ska åka vattenskidor med) köpt ny båt. Båten hade tyvärr gått sönder under sin jungfrufärd vilket dock skulle åtgärdas samma dag. Desto större oro skapade den tråkiga väderleksrapporten men Arthur sa att vi skulle avvakta till imorgon bitti innan vi bestämde något.

 

På kvällen kom Arthur och sa att vi skulle få gå på bio och visade oss vilka filmer som gick. Tre killa och en tjej borde vara avgjort att det inte blir någon romantisk film…men det blev det i alla fall. Kommer inte ihåg vad den hette men ”love” var med i titeln, men biografen vi skulle se den på hade stängt så vi drog till en annan biograf. Ja det verkar verkligen krylla av biografer i detta land. Ny biograf men vi valde att fortsätta på kärlekstemat och såg The Ugly Truth. Den var nice.

Lämnade in tvätten idag hoppas den är klar tills ikväll annars blir kris i helgen… eller en shoppingrunda. (Hoppas dag 13 inte betyder otur)

Sista hela dagen för den här veckan och flitens lampa har råkat ut för ett strömavbrott. Vi längtar till lördagen som skall bjuda på vattenskidor och diverse andra vattenaktiviteter. Söndagen har vi inte en aning om, vi har fått ett schema men det står på afrikans (vilket ursprungligen är de ”vitas” språk i Sydafrika)…

 

Bara för att det skall nämnas men vilket dåligt kaffe de har här nere! Det smakar nada men teet är däremot riktigt gott och kommer tydligen från någon lokal planta, fick vi lära oss idag.

 

Vi åkte hem till Hannes för att uppdatera bloggen men när vi sitter i bilen frågar han oss om vi vet att vi skall bli bjudna på middag. Hmm ja hur ska vi veta det när inte han sagt något till oss, haha en glad överraskning i alla fall. Men väl på hans gård sprang han in och hämtade kikare, kamera och sin dotter för att ta oss på en liten safari (ett poäng till Allard med tanke på ”om jag känner Hannes rätt så blir det mer än bara låna Internet”). På safarin såg vi gnuer, blazebock, schakaler och en massa djur vi inte vet vad de heter tex Sydafrikas största antilop, en antilop som såg ut att ha mask, någon sorts falk och någon ganska sällsynt fågel som satte sig framför bilen medan vi kollade på schakalen.

När vi kom tillbaka till deras gård väntade maten på bordet. Och efter deras sedvanliga bordsbön var det bara att ta för sig av Bobouti som smakade riktigt gott! Vi blev kvar vid deras Bushman-TV (lägereld) ända till halv tio tiden innan vi blev hemskjutsade. Inte helt oväntat blev det inte ens av att låna deras Internet som egentligen var anledningen till att vi åkte dit…

Måste bara inleda dagens inlägg med att berätta om ett ämne som vi nästan glömt bort här i bloggen, vädret. Extra lägligt idag när man vaknar upp till strålande solsken och 22˚ redan före kl 8. Längre fram på dagen har temperaturen gått upp mot 30˚. Så när vi blivit mosade av noshörningarna kommer vi gratineras av solen. Idag är dock inte den första dagen med solsken, även måndag och tisdag bjöd på högsommarvärme. Det är iofs med svenska mått mätt för afrikanerna går fortfarande med dunjacka (eller iaf en snubbe). Men solbrännan får vi vänta på eftersom vi hela tiden sitter på kontoret. Våra solchanser har vi på helgerna, men nu till helgen när vi ska åka vattenskidor ska det naturligtvis bli molnigt.

 

Nu åter till jobbet. Själva projektet är det inte mycket intressant att berätta om så vi berättar istället lite om Illona. (som alltså Illona och inte Illona som vi tidigare skrivit i bloggen).

 

Typ såhär kan det låta när Illona ska beställa mat till oss och mattanten är i telefon och Erik i samma rum:

 

-          vilken paj vill ni ha till lunch? Kyckling eller jghbdbgfiu?

-          Ööh… (jag funderade vad hon sa?!)

-          Jghbdbgfiu är väldigt god och de flesta brukar tycka om den…

-          Hmm…

1 sekund senare

-          de vill ha båda sorterna, ja två av varje!

-          Ehh, ja…

-          sallad? Nej klart dom inte ska ha sallad dom är ju unga…

-          ni kan komma upp hit och hämta maten vid 12

-          ehh, okej tack.

 

På sätt och viss skönt att inte behöva tänka själv men… haha

 

Vi tog på oss springdoserna direkt när vi kom till bungalown och tog en joggingtur. Vi fick dock inte se någon noshörning idag men satan vad jobbigt det är att springa här dels den tunga luften och dels att vägarna bara går upp och ner. Skönt att ha det avklarat iaf. Vi var lite extra hurtiga denna kväll och avslutade passet med uppsittningar och armböjningar.

 

Vissa saker är i varje fall sig likt gentemot hemma… man lämnar alltid in tvätten i sista stund. Vi kom fram till att vi hade sammanlagt 2 par rena kallingar två par halvrena strumpor och några skjortor och ett par inte alldeles för skitiga t-shirtar.

 

// Erik och Allard

Hard work work!!! Hard work work!!! Igen…inte mycket intressant att berätta på jobbet så går direkt till bungalow livet.

Även idag blev det en joggingtur för oss. En joggingtur som man kan beskriva som att den inte var så snabb men lång (-tid tog det). Anledningen: DJUREN! Det började med att jag fick syn på en ovanligt stor antilop och eftersom jag inte han få upp kameran innan den skenade iväg, skenade jag efter.

(så då började kampen… den skenande älgtjuren mot en skenande antilopen) //Erik

Jag tappade ganska snabbt bort honom men precis när Erik anslöt upptäckte vi en av hans skenande ungar vid buskaget, så vi sprang ditåt. Väl framme hade ungen skenat utom rimlig kameradistans. Men besvikelsen övergick snabbt till kod röd (dags att byta kalsonger) när vi insåg att vi hamnat mitt emellan Pappa-jättestor-antilop med penetrera-små pojkar-horn och  hans skenande unge. Rackans. Frågan är, vad gör man? Svar: tar upp kameran och knäpper resans mest minnesvärda bild och smyger ur skottlinjen.

BILD

Väl ute ur den knipan kunde vi komma riktigt nära ett gäng Blezebocks som vi fick en del fina bilder på. Nästa vilda djur var den relativt ovanliga strutsen. Som för dagen hade valt att följa samma väg som vi gjorde. Jag vet inte om det är sant men har fått höra att struttsar är ganska aggressiva djur. Med detta i åtanke kändes det inte rätt att bara kubba förbi han på den ganska smala vägen. Nä, uppskrämda av pappa-jättestor-antilop tog vi det säkra före det osäkra och höll oss på behörigt avstånd tills han lämnade vägen. Och tur var nog det för varje gång vi kom närmare än 20m fällde han upp periskopet och stirrade på oss tills vi backat några meter.

BILD

Imorgon sattsar vi på noshörningar! (därför varnar vi för att detta är bloggens sista inlägg…)

Måndag igen, ny vecka nya tider… eftersom vår käre Reg har semester denna vecka så var det ingen som plockade upp oss på utsatt tid utan dök upp en timme senare. Väl på jobbet var det bara att dra igång i det vanliga tempot igen. Bortsätt från att vi idag förlängde lunchen med fem minuter var den stora skillnaden att vi nu jobbar med Cubus i stället för Reg.

 

Vi blev hemskjutsade av Hannes som hade sett två ormar utanför sitt hus. Hans engelska är lite krånglig att återge men ungefär såhär lät det:

 

- Jag såg två ormar på gården idag, en stor och den ena var liten.

- Den ena var såhär tjock, fortsätter Haness och visar med händerna en diameter på ca 25 cm. - Oj då! Säger vi, ”en sån vill man inte stöta på”.

 Då drar Hannes lite extra på smilbanden och säger:

-          Det var den lilla… den stora var ungefär såhär stor runt midjan (och använder båda sina armar för att göra cirkeln)

 

Vi ska förövrigt få åka till hans ställe på torsdag och få uppdatera bloggen via hans Internet. Och som Fredrik uttryckte sig ”om jag känner hannes rätt kommer vi inte bara få låna Internet” jag tror han menar att vi kommer att få åka på en mindre safari och se djuren han pratar om.

 

Idag har förövrigt vår hurtiga sida vaknat till liv och skickat iväg oss på resans första joggingtur! Men ca 1500m över havet är det inte lätt att andas! Eller hur Erik? ;)

 

// Fräckish och Erik

Idag är dagen med stort D, dagen då Erik måste möta sina fasor… idag blir det ”mountain sliding” vilket innebär att man slänger sig ut för en klippa och åker linbana på vajrar till nästa klippa. Erik som har bekant har ”lite” höjdskräck (tur att vi inte har höga trösklar i bungalown…) tog sig samman och anslöt äntligen till oss andra på väg mot högre höjder.  Men kanske bäst att ta dagen ifrån början.

 

Det började med att vi som vanligt aningen försenat började en och en halv timmes bilfärd mot resans mål som hade för krångligt namn för att kommas ihåg men rätt mycket berg var det i alla fall. På vägen tog vi en kort fika pause hos Inas syster innan vi kom fram. Väl framme träffade möttes vi av alla tiders softaste instruktör, Johannes. Här följer lite gobitar av hans genomgång…

 

 1. Bromsa

”brake in time good people, in other case u gonna hit the wall with a splatt and we won’t let u destroy our beautiful nature with that kind of graffiti, good people”

2. Graviditet

“Is anyone of u pregnant? Girls are u sure about that? Because…. we won’t let u go two for one”

3. Träd nära linan

“Watch out for that three, in other case… I’m sorry man”

4. Om något går fel med säkerhetslinan

“if the slider breaks this one is gonna carry u, if that brakes this one will carry u and if that one brakes its cool we gonna give u bull, red bull for wings u know ”

 

Efter detta var det dags att plocka på sig hjälm, handskar och säkerhets sele (som utan att säga för mycket inte är gjord för killar…). Sedan tryckte vi ihop oss på ett flak och blev uppkörda till starten för våran linbanetur. Nu följde 11 stycken banor med varierande höjd, längd och fart. Den längsta 140m lång och den högsta ca 50m över marken. Allt i strålande väder och härlig natur men tyvärr får ni vänta ett tag på bilderna som Ina tog. För direkt när vi var klara skiljdes vi från de andra för återfärd till bungalown.

 

Väl framme i bungalown chillade vi lite innan vi avslutade en händelserik dag med att beställa in ett par rejäla revbensspjäll.

YAHOO! Gold reef city på schemat idag! Gold reef city är ett område med museum, kasinon och inte minst ett stort nöjesfält! Förväntningarna var stora dock fanns det bara bergochdalbanor, barn tåg och det enda nämnvärda var en vattenbana. I den blev alla förutom jag blöta. Allard, Eljo, hampe och värdfamiljen försökte få upp mig i bergochdalbanorna men jag faller inte för grupptryck…

 

Dagen avslutades med ett besök på casinot, där en stor buffé med mat från världens alla hörn fanns. Arthur förklarade snabbt mat-ätar-kontest där vi fick utnämna den som skulle tävla för Sverige. Vi blev snabbt eniga om att hampus skulle få den äran. Han kämpade bra men föll snabbt mot sin 70 kilo tyngre motståndare som var inne på sin tredje runda då Hampe kom med sin första laddning.

 

//Erske

Dagens mest använda fras: ”You’re such a siccy Erik!”

//Fräckish (som sydafrikanerna kallar en om man heter Fredrik)

Redan framme vid veckans sista arbetsdag. Efter många timmars sömn och diverse färggranna piller och välsmakande hostmediciner mådde jag mycket bättre och kunde gå till jobbet. Väl där var det bara att köra igång i det vanliga tempot, vilket blev lite tuffare idag eftersom Erik inte direkt var på sin kreativaste sida. Inte blev det bättre av att både Reg och Illona gav mig kommentarer som ”are u sure u are okey? Cause your face doesn’t look alright son” (även om de var mest av omtanke). Trotts detta fick ”vi” till en rätt hygglig PPP (Power point presentation) som vi ska hålla för Regs vikarie, som ska ta hand om oss under de kommande två veckorna när Reg är på semester.

 

Att hålla tider är helt klart inte något man tar särskiljt hårt på i Sydafrika, vilket vi återigen blev varse när vi en dryg timme för sent blev upphämtade av Arthur. En timme senare återförenades vi med Hampe och Dampe på guesthouset. Eftersom vi inte kan kommunicera med varandra under veckorna ägnade vi runt två timmar till att skryta om vad vi har fått göra. Sedan stack och köpte lite snask och spelade lite kort (Erik får fortsätta hoppas på kärleken…). Det är lite pinsamt att säga det men vi är som ett gäng pensionärer på bridge resa… ja, vi vaknar tidigt, spelar kort på kvällen och somnar vid absolut senast tio. Det här måste vi få ordning på när jag blir ordentligt frisk!

 

 

/fredricianho

Ganska seg dag, sov ganska risigt pga hosta och eftersom de hade glömt bort att vi skulle ha hämtning så kom vi en timme senare till jobbet. Väl på plats började jag känna mig lite risig, vilket Illona påpekade och skickade mig till sjuksyster. Det visade sig att jag hade feber så jag fick en massa färggranna piller bl a penicillin. Sedan skjutsade Cedrick mig tillbaka till bungalown för att sova ett par timmar.

 

Ingen överraskning att maten som idag bestod av bacon- och ostfylld kycklingfilé var utsökt. Desto mer förvånande var den sirapsliknande hostmedicinen jag fick av syster Anne, sjukt god! Kan inte säga om den luktar nått särskiljt eftersom jag är så täppt men smakade söt lakrits.

 

Erik fick det ärofyllda uppdraget att hålla koll på två mekaniker så att de gjorde rätt… precis som att jag kan reparera CNC maskiner… Jaja jag satt där i närmare två timmar och stirrade på dem sen svek intresset och ag letade mig tillbaka till kontoret. Tro det eller ej men Reg hade 5 minuter över så han berättade lite om sig själv och berättade att han ville åka till Sverige och bo i en vinterstuga. Så nu är jag och Fredrik tilldelad titeln reseledare och skall samordna Regs semester i Sverige under julen.

Frukosten var minst lika bra idag som igår och det bådade gott för dagens utmaningar. Som vi tidigare nämnde är vi en del av ett ingenjörsteam som försöker förbättra en ”cell” på Sandvik, vilket hitintills gått riktigt bra vi har många idéer och ser det som en utmaning. Idag kom vår mentor Reg vid ett tiden och sa att vi skulle göra en presentation vid två om hur långt vi kommit och vilka förbättringar vi har utformat. Till saken hör att det här bara är tredje dagen vi är där och att presentationen ska vara för platsens ”supervisors” och vara på ca 15 minuter. Det gick dock bra och vi fick bra kritik.

 

När vi satt vid middagen idag och åt på vår underbart möra kondulu stek kom vi på att alla vi arbetar med är som seriefigurer. Vi har Reg som inte kan sitta still för 2 sekunder och vänder du ryggen till är han borta, som bortblåst. Hans körsätt är kanske den bästa eco-drive vi sett fast omvänt. Han växlar först när motorn är uppe i 5000 varv…Han pratar alltid i två telefoner samtidigt med folk från världens alla hörn, ofta på engelska i ena luren och afrikans i den andra. Vi räknade till att han hade 25 program öppna samtidigt på sin ENA dator! Ja, han använder två datorer samtidigt, ingen ide att fråga varför när man vet att han skulle svara: ”I have two hands, havn’t I?”

 

Elona är sekreterare på arbetsplatsen och bestämmer över allt och alla och älskar oss haha. Hon påmminner också min farmor Persson både till utseende och skratt men det är hennes sätt som gör henne till seriefigur. Hennes favorit ord är SHIT och sägs så ofta det är möjligt. Hon älskar att svara i telefonen med lätt skrikande och elak ton för att avsluta med ett lååångt skratt. Hon älskar att skrämma upp folk men är enormt hjärtlig och trevlig.

 

Sedan har vi  Harness aka ”Clint Eastwood” han bor ute på ett reservat med djuren nära vattnet och är en riktig cowboy med dirty harry smil på läpparna. Han är en tystlåten man med mycket innanför pannbenet. Vi ska för övrigt hälsa på hemma hos honom och bli bjuden på brrajj, vilket till vår stora lättnad betyder grillfest och inte hasch. Ni måste förstå att det skär sig lite när Clint Eastwood säger: ”let’s go to my place and have a little brrajj”.

Dagen började med en Engelsk frukost som smakade väldigt bra sedan kom Reg och hämtade oss. Väl på Sandvik började slitet, vår uppgift är att förbättra en lina på en avdelning. Vi har mätt cellen tagit tid och gjort en layout med flödesschema av cellen och en massa annat men Reg har höga förväntningar på oss så vi har inte direkt tid att ta det lungt.

Idag var det meningen att vi skulle åka hem strax före halv fem men men… det är ju Reg vi ska åka med, så vi kom inte iväg först tio över fem…

 

Idag avancerade vi lite och tog en av huset specialiteter ”sirlion steak” den var lätt bland det godaste vi båda ätit. Efterrätten var två sorters glass ihopbakade och rullade i kakao och toppade med smält choklad.

 

Allard är för övrigt bättre i halsen och febern borta så när han blir pigg ska vi börja ta springturer här i reservatet jag vet bara inte hur jag ska kunna hinna med den skenande älgtjuren?!

 

Inte helt säker på att Erik verkligen vill att jag ska bli av med förkylningen trotts allt… //Fredrik

 

Idag har det varit lite molnigt och blåsigt men helt okej, många klagar på att det är kallt och undrar om inte vi fryser men det är ju 23 grader varmt. Föresten såg vi en struts, antiloper och diverse fåglar idag som lever i reservatet. Vi satsar på att få se några flodhästar, lejon och noshörningar senare!